Ser man först över vad ett dödsbo är så handlar det om de samlade tillgångar och skulder som finns då en person avlider. En avliden person upphör inte att existera – i juridisk mening – förrän man delat tillgångarna och de som ska dela upp dessa kallas här för delägare. Det kan här vara make, sambo, bröstarvingar (barn) eller universella arvingar.
De sistnämnda finns om den avlidne exempelvis via ett skrivet testamente inkluderat dessa personer som arvingar och således alltså delägare till det dödsbo vi talar om. Hur man sedan delar upp ett dödsbo är att man först och främst går igenom vilka delägare som finns. Oftast brukar man här utse en bodelningsman inom familjen; exempelvis den partnern eller ett av barnen. Viktigt här är att en bodelningsman måste ha fullmakt från de övriga delägarna innan denne kan kalla sig för detta.
En annan vanlig sak vid en delning av ett dödsbo är man låter Tingsrätten utse en bodelningsman och detta är något som – tyvärr – sker om det förekommer konflikt mellan delägarna. Genom att kalla in en neutral och extern bodelningsman så säkerställer man också att allt sker enligt de regler och lagar som finns i vår svenska arvsrätt. Ett bra sätt att undvika den värsta irritationen som kan följa då pengar och andra värdefulla föremål ska delas.
Vad betalar ett dödsbo?
Först och främst så kommer ett dödsbo att betala för begravningen till den avlidne. Det vill säga; man betalar av för kistan, man betalar för blommor, man betalar för nekrolog till tidningen, man betalar för gravstenen – man betalar, kort sagt, för allting. Om tillgångarna i ett dödsbo inte räcker till för att betala för en begravning så kan man ansöka om att få denna – i en enklare tappning – betalad av Socialnämnden. Om vi säger att en person i Stockholm som under sitt liv haft svåra missbruksproblem och levt på gatan så kommer denne ändå – trots att hans dödsbo inte har tillräckligt med tillgångar – ändå att få en värdig begravning. Ett humant och moraliskt riktigt sätt att agera.
Ett dödsbo i Stockholm med skulder
Vi kan här säga att den man i Stockholm som avlidit haft stora skulder; han har en massa sms-lån som trängs bland räkningar som rör lån till huset, bilen och sommarstugan. Då man därefter säljer dessa saker så upptäcker man att skulderna inte går att reglera, huset, bilen och stugan täcker inte de lån som mannen tagit under sitt liv.
Ett sådant dödsbo kommer här att sättas i konkurs och de fordringsägare som finns kommer att få anmäla sig för att försöka få tillbaka – åtminstone en del av summan – pengarna som de lånat ut.
Ofta så kommer här banken att vara den som har störst chans – i och med att huset förmodligen stått som säkerhet för lånet i fråga – och de långivare som inte haft någon säkerhet kommer här att bli utan pengar. Dessa kan således inte ställa en massa krav på delägarna som finns till ett dödsbo. Skulderna avskrivs istället för att vandra nedåt i flera generationer.
