Om man talar om hur vi människor kan leva med varandra – oavsett var man kommer ifrån, hur gammal man är eller vilket kön man har – så är språket en väldigt stor nyckel. Att snabbt kunna lära sig språk – gärna flera sådana – ger alltid en fördel och en bättre förståelse för andra kulturer och människor. Det är därför som man med viss oro kan se hur svenska skolan drar in mer och mer på denna viktiga fråga – både gällande att lära sig svenska samt även andra språk.
Vi menar inte här att alla personer ska bli lingvister och kunna behärska upp till fem stycken olika språk; däremot bör man av svenska ungdomar kunna kräva att svenska, engelska samt ett tredje språk ska kunna behärskas. Tyvärr är detta något som fått stryka på foten under senare år och undersökningar har visat att ungdomar blir allt sämre på att både tala- och uttrycka sig skriftligt på ett främmande språk och det här är – som sagt – väldigt oroväckande.
Vi kan direkt här dra en klar parallell till hur vi svenskar behandlar nyanlända till Sverige; är det inte så att många kräver att dessa ska kunna tala svenska nästan per omgående? Jo, så är det i många fall; kommer en invandrare till Stockholm så är kravet att denne direkt anmäler sig till en kurs anordnad av SFI. SFI Stockholm står alltså här för svenska för invandrare – ett företag som gör ett stort jobb. Men; man kan inte kräva att SFI Stockholm – trots sitt stora jobb – ska kunna lära nyanlända till Sverige att tala svenska per omgående. Det jobbet som SFI Stockholm gör kan kan jämföras med att samla tjugo stycken svenska ungdomar i ett klassrum och sedan kräva att dessa ska lära sig mandarin på en halv termin. Omöjligt, eller hur?
Språk tar tid att lära sig och SFI Stockholm lägger ner resurser på att detta ska ske, men kraven från omvärlden måste också minska lite. Man kan inte sätta press på företag som SFI Stockholm att lära invandrare det komplexa språk som svenskan trots allt är – inte om våra svenska ungdomar knappt själva klarar av det. Här krävs således en större förståelse för att det tar tid att lära sig ett språk och att detta inte är något som får försummas. Skolan har en stor utmaning framför sig att åter få humanistiska ämnen att bli intressanta.
Språket fyller en stor funktion i världen
Alla kan inte bli matematiker eller ekonomer; språket fyller nämligen en lika stor funktion i världen och om vi dessutom betänker att denna ständigt krymper och blir mindre – ja, då blir det än viktigare. Med krymper menar vi har att internet möjliggör en bättre kommunikation samt det faktum att resor till världens alla hörn numera är möjlig.
Att flytta utomlands – eller resa någonstans – ställer stora krav på att man behärskar det språk som talas i det specifika land dit man styr sin kosa. Vi återvänder återigen till SFI Stockholm för att illustrera vad vi menar med detta; en fransos kommer ju onekligen att kräva att bli tilltalad på franska, eller hur? Ge språket ett värde igen; det tjänar vi alla på.
